Perrongens slut

[Vers 1] Regnet pärlar på din ruta, en dimmig, blek fasad Jag ser dig sitta där, min lilla, en längtan sågad En ginkobil, en torkad dröm, mellan sidor gulnad och skör Min hand på järnets kalla ström, där rostens färg sig rör [Pre-Chorus] En viskning genom högtalarn, två gånger, klart och kallt Du vänder dig, en sista blick, som förutspått allt Ett leende, så skört och svagt, som ljuset i din blick Snart är du borta, lämnar mig, i ensamhetens prick [Refräng] Farväl vid perrongens slut, i höstens sista glöd En sista blick, ett tyst beslut, innan tåget går med nöd Ditt gråa täcke, gamla väskan, rymmer dikt och dröm Och löven faller, gulnad skrämsel, i en stilla ström [Vers 2] Jag hör din fotstegs eko klinga, mot betongens gråa yta Biljetthallens galler svinga, en rostig, våt beskyta På tidtabellen, dunkelt sken, en spegling vag och svag Minns varje stund, varenda scen, i denna höstens dag [Pre-Chorus] En viskning genom högtalarn, två gånger, klart och kallt Du vänder dig, en sista blick, som förutspått allt Ett leende, så skört och svagt, som ljuset i din blick Snart är du borta, lämnar mig, i ensamhetens prick [Refräng] Farväl vid perrongens slut, i höstens sista glöd En sista blick, ett tyst beslut, innan tåget går med nöd Ditt gråa täcke, gamla väskan, rymmer dikt och dröm Och löven faller, gulnad skrämsel, i en stilla ström [Stick] Elms löv som dansar, virvlar ner, en sista tyst farväl Varje löv en viskning som ber, om att du stannar, men det är fel Du kliver ombord, dörren stängs, ett ryck, en suck Och tåget rullar, tiden drängs, mot en okänd ny lucka [Outro] Farväl vid perrongens slut