Korridorer

[Chorus] Är dessa steg, samma gamla steg? Är detta takten i ett kosmiskt drag? En vaktmästares dröm, en evig seger? I skuggorna av en förlorad dag. [Verse] Fyra på morgonen, luften är skarp och kall, En droppe från visiret, nyss har regnet tystnat. Röda ljus blinkar vid en rostig metall, Och skorstenens andedräkt med molnen förliknat. I handen en påse, kanelbullar som kallnat, Blickar uppåt, där stjärnorna vill visa sig. [Pre-Chorus] Från hamnen i söder, en annan himmel jag minns, Södra korsets famn, en vidöppen horisont. Nu bara korridorer, samma nummer, samma gräns, Varje natt en ekande, ensam front. [Chorus] Är dessa steg, samma gamla steg? Är detta takten i ett kosmiskt drag? En vaktmästares dröm, en evig seger? I skuggorna av en förlorad dag. [Verse] Minns du tiden på båten, långt bort från land? När universum kändes nära, ett andetag. Nu går jag varv efter varv, som en fånge i sand, Och räknar dörrar i ett ändlöst, grått lag. Varje skift en repris, en mekanisk tystnadssång, Och betongens hjärta slår sin monotona takt. [Bridge] En ensam vakt, i en värld som gått för långt, Med kalla bullar och en längtan så svag. Men i varje stjärna, en gnista har trängt, En påminnelse om liv, en stilla ro. Kanske är det här, i det tysta och kalla, Vi finner vår plats, vår egen melodi. [Chorus] Är dessa steg, samma gamla steg? Är detta takten i ett kosmiskt drag? En vaktmästares dröm, en evig seger? I skuggorna av en förlorad dag. [Outro]