Klockan slår två

[Chorus] Sista vagnen skakar fram Genom stadens tysta famn Klockan slår två, klockan slår två Ser en kvinna, bleknat foto Sitter där i sitt eget bo Känns som jag är ny här nu, så små [Verse] Klibbigt säte, kall metall Fönstret visar stadens fall Stationer förbi, som spöken går Neonljusets flimrande sken Speglas i ett ansikte, ren Av all tid som passerat, år för år [Pre-Chorus] Ekon av steg som försvinner bort I varje hållplats, en tyst rapport Om liv som levts, och nu är kvar En främling här, i hemmets famn Känner ingen, inget namn Bara stadens puls, så svag och skör [Chorus] Sista vagnen skakar fram Genom stadens tysta famn Klockan slår två, klockan slår två Ser en kvinna, bleknat foto Sitter där i sitt eget bo Känns som jag är ny här nu, så små [Verse] Gamla bilder, suddiga spår Av platser som jag känner, men ändå Ingenting känns riktigt hemma mer Lamporna flimrar, ljuset dör En tystnad som jag aldrig hör Men som ändå fyller mig, och gör mig mer [Pre-Chorus] Ekon av steg som försvinner bort I varje hållplats, en tyst rapport Om liv som levts, och nu är kvar En främling här, i hemmets famn Känner ingen, inget namn Bara stadens puls, så svag och skör [Chorus] Sista vagnen skakar fram Genom stadens tysta famn Klockan slår två, klockan slår två Ser en kvinna, bleknat foto Sitter där i sitt eget bo Känns som jag är ny här nu, så små [Bridge] Övergivna perronger glider förbi En värld som sover, tyst och fri Från all den stress som dagen bär Jag ser hennes blick, den fångar mig En tyst förståelse, mellan dig och mig I denna vagn, som ingen annan ser [Chorus] Sista vagnen skakar fram Genom stadens tysta famn Klockan slår två, klockan slår två Ser en kvinna, bleknat foto Sitter där i sitt eget bo Känns som jag är ny här nu, så små [Outro]