Perrongen

[Intro] [Chorus] Klockan är tre, sista tåget for Står ensam på perrongen, där ingen mer bor Min biljett till ingenstans, den håller jag hårt Under betongens tysta tak, en mörk ensam port. [Post-Chorus] En stillhet som skär, så djup och klar Min biljett till ingenstans, var är du kvar? Ingen att möta, inget att finna Bara ekot av en röst, som aldrig vill försvinna. [Verse] Min gamla jacka, sliten och tung Värmer mig knappast, jag känner mig ung Men åren har satt sina spår så klart På den här platsen, så öde och spart. [Pre-Chorus] Neonljus dansar, blått på rostigt spår En sändning ekar, från svunna år Ingen svarar, hör mitt rop Bara tystnad, i tidens djupa grop. [Chorus] Klockan är tre, sista tåget for Står ensam på perrongen, där ingen mer bor Min biljett till ingenstans, den håller jag hårt Under betongens tysta tak, en mörk ensam port. [Post-Chorus] En stillhet som skär, så djup och klar Min biljett till ingenstans, var är du kvar? Ingen att möta, inget att finna Bara ekot av en röst, som aldrig vill försvinna. [Verse] Jag sätter mig på bänken, kall som sten En skugga bredvid mig, bara min egen Väntar inte längre, på något nytt Bara stillheten, som tiden har bytt. [Pre-Chorus] Neonljus dansar, blått på rostigt spår En sändning ekar, från svunna år Ingen svarar, hör mitt rop Bara tystnad, i tidens djupa grop. [Chorus] Klockan är tre, sista tåget for Står ensam på perrongen, där ingen mer bor Min biljett till ingenstans, den håller jag hårt Under betongens tysta tak, en mörk ensam port. [Post-Chorus] En stillhet som skär, så djup och klar Min biljett till ingenstans, var är du kvar? Ingen att möta, inget att finna Bara ekot av en röst, som aldrig vill försvinna. [Bridge] Kanske är det här jag hör hemma nu Mellan avgång och ankomst, jag ser ju Att alla resenärer har hittat sin väg Men jag står kvar i tidens eviga häg. [Outro]