Skogsråets Sång

[Chorus] I dimman jag vandrar, en visa jag bär På mossig stenbro, där ingen mer är En viskning i vinden, en skugga så sval Möter skogens hemlighet, i vinternattens kval [Verse] Natten sänker sig tung, över frusna träd Stjärnorna gömda, i dimmans täta skred Jag söker en stig, en melodi att finna Men bara tystnaden svarar, och kylan som vill försvinna [Pre-Chorus] Och luften är tjock av fukt och förfall En doft av järn och mossa, som kallar mitt namn Jag stannar vid bron, en plats bortglömd av tid Och ser henne träda fram, ur björkens bleka frid [Chorus] I dimman jag vandrar, en visa jag bär På mossig stenbro, där ingen mer är En viskning i vinden, en skugga så sval Möter skogens hemlighet, i vinternattens kval [Verse] Hon stiger ur skuggorna, med ögon som glas Spegelblanka och djupa, där sanningen fanns Hon sjunger en sång, utan början, utan slut En uråldrig ballad, som viskar om allt förut [Pre-Chorus] Och varje ton hon ger ifrån sig, som en vindens suck Avslöjar hemligheter, som aldrig fick ett ljud Om längtan och förlust, om drömmar som förgicks I hennes blick ser jag allt, som i mitt hjärta dricks [Chorus] I dimman jag vandrar, en visa jag bär På mossig stenbro, där ingen mer är En viskning i vinden, en skugga så sval Möter skogens hemlighet, i vinternattens kval [Bridge] Jag står som förstenad, av hennes melodi En saga utan slut, i nattens symfoni Och vinden den drar, med mossans tunga doft Jag är fångad i hennes värld, i en evig, tyst aloft [Verse] Hon ler ett svagt leende, en skymt av något mer En gåta i natten, som jag aldrig kan förstå eller se Och när hon försvinner, lika tyst som hon kom Kvar finns bara dimman, och en sång som aldrig dör ut som en dom [Outro]