Klockorna under vågen

[Chorus] Står på klippan, nio år gammal och kall Ser hur vattnet drar sig undan, en uråldrig, mörk kristall Där under vågen, en stad av sten och korall Hör jag klockor ringa, förlorade i dimmans fall [Verse] Septembermorgon, luften tung av dis Fyrhuset vaktar ensamt, mitt enda hem, min eviga frid Farfar sa det var sant, en saga från forntid En stad sjönk ner i djupet, en svunnen tid [Pre-Chorus] Med bara fötter på den hala, gröna sten Ser jag vattnet krypa ut, lämnar en öde scen En skugga av en spira, genom det mörka sken Det var då jag förstod, det var inte bara en dröm [Chorus] Står på klippan, nio år gammal och kall Ser hur vattnet drar sig undan, en uråldrig, mörk kristall Där under vågen, en stad av sten och korall Hör jag klockor ringa, förlorade i dimmans fall [Verse] Havstrutarna cirklar, spiraler mot skyn Ett eko från djupet, en viskning i gryningens syn Glömda fönster av glas, ett kallt, grönt sken som ryn En gravplats för en dröm, en förlorad symfoni [Bridge] De sa det var en legend, en saga att berätta Men jag såg det själv, den dagen vid havets hetta Stadens hjärta slog sakta, i det mörka, kalla vätet En hemlighet för evigt, i vågornas tysta skvätta [Chorus] Står på klippan, nio år gammal och kall Ser hur vattnet drar sig undan, en uråldrig, mörk kristall Där under vågen, en stad av sten och korall Hör jag klockor ringa, förlorade i dimmans fall [Outro]